Ursäkt räcker inte för kistkrossning

Förra veckan visade SVT:s Uppdrag Granskning hur kistor krossades direkt efter gravsättningen på en kyrkogård i Vännäs utanför Umeå. Nu ber den skyldige vaktmästaren om ursäkt och lämnar sitt jobb, enligt tidningen Dagen.

Det är naturligtvis bra att han inser att han gjort fel, om han nu verkligen gör det. Efter att ha hört alla beklämmande försök till förklaringar i TV-programmet håller jag det inte för otroligt att det är uppmärksamheten mer än själva gärningen som fått "Ulrik" att byta jobb.

Jag har halva släkten begravd på Maria-kyrkogården i Vännäs där gravskändningen ägde rum, däribland min mamma, så det är ett understatement att säga att inslaget gjorde mig illamående.

Liksom ärkebiskop Anders Wejryd reagerade jag inte bara på själva krossningen. Förflyttningen av kistan från kapellet till graven var också respektlös. I stället för att ha bärare eller en liten vagn hängde och dinglade kistan bakom en traktor. Så får det helt enkelt inte gå till.

Tyvärr väcker scenerna i Uppdrag Granskning frågor om mer än en enskild vaktmästares etik och yrkesheder. Kanske är det som någon har sagt en värdemätare på tillståndet i ett samhälle hur vi behandlar våra döda? Kanske har dödens privatisering och anonymisering gått så långt att döda människor inte längre behandlas med respekt?

För 20 år sedan gjorde jag ett studiebesök på ett krematorium. Efter att ha sett blåställ, verkstadsbänkar och benkvarnar intill ugnen var jag på det klara att jag skulle förorda kistbegravning för mig och mina närmaste.

Etiken kring döden har också nyligen uppmärksammats genom att Stockholms läns landsting sagt upp avtalet med det företag som haft i uppdrag att transportera avlidna. Anledning: bristande värdighet och etik.

Den rundringning som Uppdrag Granskning genomförde visade också att kistkrossning knappast bara är ett lokalt problem i Västerbotten. Svenska kyrkan måste ta sitt ansvar, och alla som är aktiva i kyrkan, inte minst kyrkopolitiker, bör förvissa sig om hur det ser ut med rutiner på just "deras" kyrkogårdar. Ursäkter räcker inte.



Bilden visar Mariakapellet i Vännäs.